Sveriges riksdag med sina 349 ledamöter är landets lagstiftande organ. Under mandatperioden 2022–2026 styrs Sverige av en minoritetsregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som samarbetsparti genom Tidöavtalet. Sex månader före valet 2026 präglas riksdagsarbetet av en politisk uppgörelse om sista propositionerna — och begynnande valrörelse.
Redaktionell utgångspunkt
Medborgerlig är en opinionssajt. Den här genomgången redovisar öppna fakta om mandat, regeringsunderlag och riksdagsarbete, men slutsatserna skrivs ur ett borgerligt och ofta MED-positivt perspektiv. För partiets egna positioner, se MED:s politik. Se också senaste opinionsläget på Valfakta.
Mandatfördelningen 2022–2026
| Parti | Mandat | Block |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 107 | Opposition |
| Sverigedemokraterna (SD) | 73 | Stödparti (Tidö) |
| Moderaterna (M) | 68 | Regering |
| Vänsterpartiet (V) | 24 | Opposition |
| Centerpartiet (C) | 24 | Opposition |
| Kristdemokraterna (KD) | 19 | Regering |
| Miljöpartiet (MP) | 18 | Opposition |
| Liberalerna (L) | 16 | Regering |
Regeringsblocket: 176 mandat (M 68 + KD 19 + L 16 + SD 73) — exakt en majoritet av 349.
Knappast majoritet
Med 176 av 349 mandat har regeringssidan bara en rösts övervikt. Varje enskild ledamot som avviker kan fälla en votering — något som skapat dramatiska situationer under mandatperioden.
Talmannen
Andreas Norlén (M) valdes till talman 2018 och omvaldes 2022. Talmannen leder riksdagens arbete, bestämmer vilka ärenden som tas upp och spelar en nyckelroll vid regeringsbildningar. Norlén har fått beröm för sin opartiska och lugnande stil under turbulenta perioder.
Statsminister och regering
Ulf Kristersson (M) tillträdde som statsminister den 18 oktober 2022. Hans regering består av 24 statsråd från M, KD och L. Vice statsminister är Ebba Busch (KD).
Centrala ministrar
- Finansminister: Elisabeth Svantesson (M)
- Justitieminister: Gunnar Strömmer (M)
- Utrikesminister: Maria Malmer Stenergard (M)
- Försvarsminister: Pål Jonson (M)
- Migrationsminister: Johan Forssell (M)
- Energi- och näringsminister: Ebba Busch (KD)
Tidöavtalet — innehåll och konsekvenser
Det så kallade Tidöavtalet, slutet i oktober 2022, gav SD inflytande över politikens innehåll utan att partiet sitter i regeringen. Avtalet är unikt i svensk politik: aldrig tidigare har ett stödparti fått så stort formaliserat inflytande.
Avtalets huvudområden:
- Migration: Kraftigt minskad asylinvandring, skärpta krav för familjeåterförening, utredning om återkallelse av medborgarskap
- Kriminalitet: Visitationszoner, anonyma vittnen, dubbla straff i gängmiljö, utökade tvångsmedel
- Energi: Ny kärnkraft, lättade regler för vattenkraft, minskade subventioner till havsbaserad vindkraft
- Integration: Skärpta språkkrav, obligatorisk samhällsorientering, begränsade tolktjänster
"Tidöavtalet har förändrat svensk politik fundamentalt. Det normaliserade samarbete med SD och skapade en ny typ av parlamentarisk konstruktion som troligen kommer att påverka kommande regeringsbildningar."
Oppositionens roll
Oppositionen leds av Socialdemokraterna under Magdalena Andersson. Med 173 mandat (S 107 + V 24 + C 24 + MP 18) saknar oppositionen majoriteten men har vid flera tillfällen utmanat regeringen i riksdagsvoteringar.
Höjdpunkter under mandatperioden
- Budgetvoteringar: Oppositionen har vid varje budgetomröstning lagt motförslag men inte lyckats samla majoritet.
- Misstroendeförsök: V har vid flera tillfällen hotat med misstroendevotum men inte fått stöd från alla oppositionspartier.
- Konstitutionsutskottet: KU har granskat flera ministrar och regeringens hantering av bland annat utredningen om medborgarskapsåterkallelse.
Riksdagens utskott
Riksdagens 15 utskott är där det verkliga lagstiftningsarbetet sker. Varje utskott har 17 ledamöter som speglar riksdagens sammansättning. Några nyckelutskott inför valet 2026:
Finansutskottet
Hanterar statsbudget, Riksbanken och ekonomisk politik. Ordförande: Fredrik Olovsson (S). Centralt utskott som granskar varje proposition med ekonomisk påverkan.
Justitieutskottet
Kriminalitet, polis och rättsväsende. Har behandlat en rekordmängd brottsbekämpande propositioner under mandatperioden, inklusive visitationszoner och anonyma vittnen.
Socialutskottet
Sjukvård och omsorg — valets hetaste fråga. Har granskat vårdköerna och regionernas ekonomiska kris.
Socialförsäkringsutskottet
Migration och socialförsäkringar. Behandlar Tidöavtalets migrationspolitik, inklusive den kontroversiella utredningen om medborgarskapsåterkallelse.
Aktuella propositioner våren 2026
Under de sista månaderna av mandatperioden har regeringen lagt fram flera viktiga propositioner:
- Prop. 2025/26:XX — Skärpta regler för medborgarskap: Möjlighet att återkalla medborgarskap vid terrorism och krigsbrott. Extremt kontroversiell.
- Prop. 2025/26:XX — Ny kärnkraftslagstiftning: Underlättar byggnation av nya reaktorer genom förenklade tillståndsprocesser.
- Prop. 2025/26:XX — Reformerad arbetsförmedling: Fortsatt privatisering av arbetsförmedlingstjänster genom KROM-reformen.
- Prop. 2025/26:XX — Utökat NATO-värdlandsavtal: Anpassning av svensk lagstiftning för att möjliggöra permanent NATO-närvaro.
Flera av dessa propositioner väntas bli valfrågor snarare än att röstas igenom före valet — ett vanligt mönster i slutet av en mandatperiod.
→ Läs om det svenska valsystemet på Valfakta